Dagis eller dagmamma?
Nä, tvinga tror jag bara gör saken värre. Sitt du där med honom i famnen så länge han vill, tills han är beredd att ge sig ut i världen själv. Då känner han sig trygg. Och säkert går det lättare så småningom, när han börjar gilla att umgås med andra ungar mer.
Naturligtvis kan du lirka lite medan han sitter hos dig, peka på och prata om spännande grejer som finns precis utom räckhåll och om vad andra barn gör, för att pusha på liiiite, och framför allt för att visa att det är ok att lämna din famn, att det inte är farligt.
Nog går det över, jag tror inte att han sitter kvar i din famn längre när han är femton år...!
vilken otrolig kille du har! ett litet barn ska mest vara med sina föräldrar,tycker jag. du får se att han inte sitter hemma i din famn när han är 18!!
Jag har också haft försiktiga killar, två av tre. Jag tror som mina syrror att man ska låta dom vara precis som dom är. Mina killar är fortfarande ganska försiktiga, men inte på nått dåligt och negativt sätt utan bara positivt.
Sen tror jag iofs mer på dagis än dagmamma, men det är jag det. Tror det kan vara bra att ha flera vuxna att välja på, så dom kan knyta an till den dom gillar bäst.
Om dagis kontra dagmamma skulle jag säga så här: en riktigt bra dagmamma kan vara bättre än dagis, medan en inte lika bra dagmamma är sämre än dagis. Dagis är mera jämn kvalitet alltså.
Med en dagmamma krävs det mer att personkemin stämmer, kontakten blir liksom lite mer privat. Passar en del men inte alla, precis som lugnet kan passa en del barn jättebra medan andra föredrar dagis.
Dessutom - räkna inte med en enda vuxen om ni väljer dagmamma. På Hertsön vet jag att de samarbetade och även tog över varandras barn när någon var sjuk eller behövde vara ledig.
Blev du klokare nu, eller bara ännu mer förvirrad...???
;-)
Det här är skitjobbigt...jag funderar på att gå hälsa på hos dagmamman. Jag känner henne eftersom hennes pojke och Vicke har lekt ihop och hon känns bra, men man vet ju aldrig...
